God Natt!

In memories we trust!

Forever young <3

En dag kvar :)

Har suttit och kollat på gamla foton, måste säga att jag blir lite vemodig. En del bilder gör till och med ont i hjärtat att se på.....

Saknar mitt Swea Down Under! Tänk om ni kunde bo här med mig igen :)

Jag sitter och spyr galla med M på Fb, de funkar jävligt bra. Vi kan gnälla lite ikapp så känns de iallafall lite bättre sen. Dock är de ju tråkigt tycker jag att man sagt att man ska vara med och göra en sak och sedan bara hoppar av och struntar i allt annat. Så svårt är de ju inte att svara ja/nej?!

Jag är sugen på Kebab, jag vill inte städa och packa. Jag vill att de ska fixa sig själv :)

Jag vill gå på revy med dom andra, men vette tusan om jag orkar.. Sitter ganska bra och njuter här åååå..

som ni märker har jag inte så mycket att säga just nu, för jag har tjatat sönder allt redan. Ska leta på någon rolig gammal bild nu få se :)

De blev en trevlig eftermiddag :) Nu kan man sova skönt för att veta att morgon dagen består av fin putsning av examens redovisningen. Och några andra uppgifter, kom precis på att jag glömt att lämna loggboken.. Opppps!

Sen har jag beställt en liten julklapp till Lilla B, hon ska få ett pannband i svart med guldtext som alla andra har haft i min ägo :) Jag är grymt nöjd med flättade, har 3st hemma nu. Anita är verkligen duktig, köpte mitt första av henne 2008. Så de kan jag verkligen rekomendera. Tycker heller inte att de är dyra, tror hon höjt typ 20kr sen jag köpte de första. Här är en av hennes annonser : http://www.blocket.se/vastmanland/Pannband_med_namn__julklappstips__37737193.htm?ca=6&w=2

Angående mina inlägg om islandshästarna, så är de sånt jag fått veta av polisen, vetrinär papper och från hon som vart med och tagit hand om dem i akut hemmen. Även hört lite baksida av släkten. Så jag får väl hoppas att de är sant.

Nu ska jag göra kväller, god natt!

Idag har jag gjorde resegeografi provet, var nog inte ens 10% av de vi läst på. De kommer bli dålig kritik på den utvärderingen. Kännde mig ganska frustrerad efter faktiskt, snälla Leif försökte peppa mig efteråt. Vi får väl se hur de här slutar, med tanke på hur många som fick IG :/

Men nu är de bara 2 skoldagar kvar och sedan går bilen hem till Säter för föhoppningvis sista gången. Hem till hästar, älskling och Elliot. Som faktiskt är på väg hit nu snart :) Tackvare bästa Angelica Ljusteräng som sköter allt åt mig denna vecka :) Både hästar och ser till att Jimmy kommer hit.

Måste bara säga att vårat julmys på teaterbaren igår blev en braksuccé och vilken fantastisk klass vi har när vi bara vill, mycket folk, underbar sång, fina vinster till lotteriet och quizen :D Nått liknande måste ske igen!

Nej nu ska jag och emma köra järnet någon timme till :)

Hoppas alla får en trevlig Lucia, ni som inte får kom till Teaterbaren och fira den med oss :)

Littla Blida, del 2

I förra inlägget berättade jag ju hur det gick till, nu kommer resten. Skillnaden mellan Blida och Katlina var också att Katlina föddes ute i flocken medans Blida har stått inne hela sin uppväxt. Hon hade aldrig varit ute före akuthemmet. Hon stod med öronen i taket, istället för att mocka så spikade de upp flera bräder så hästarna inte kunde gå ut. Hennes hovar var förfärliga men prognosen för ben och hovar var väldigt bra och med fortsatt hovvård så blir hon helt bra. Hon vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till männsikor än då hon tyr sig till flocken. Hon tyckte även i början att lera var läskigt och när de blåste hårt. Hon är lite rädd för ljud och hastiga rörelser.

Men när det väl var dags att hämta henne så var det som om hon visste att det var dags. Vi tog in henne i stallet och stoppade bomull i öronen på henne, jag ville inte ge henne lugnande i första hand. Som de gjort med resterande för att få dem in i transporten. Men jag och Marie hade bestämt att vi skulle göra ett försök och annars ringa efter vetrinär. Men Skam den som ger sig. Vi backade släpet mog stallet och Marie tog grimskaftet och jag gick bakom. Hästen går rätt in utan en tvekan, jag stängde för och sedan fixade vi mellanväg och satte fast henne och gav henne hö. Hon skakade ju, men ingenting mer. Alla var lika chockade av att de gått så bra! Sedan åkte vi hem, hon rörde sig högst 3ggr de märktes knappt. När vi kom hem fick vi plocka ur mellanväggen så hon kunde vända sig och lika fint som hon gick in gick hon ur.

Igår släppte vi ihop henne och Barolo och Jisses! De var full rulle och hon vågade verkligen, så stor hage som dom har. Har hon nog aldrig haft, dessutom rakmark först och sedan dalen. De for runt som tokar och tävlade mot varandra, käkade mat, busade osv. Den lyckan man ser på sina djur är obeskrivlig. Detta gör mig så lycklig och de syns på henne med. Jag hoppas att vi snart finner varandra så hon kan börja lita på människor mer och mer. Att hon känner sig trygg och älskad. Att veta att hon varje dag får komma ut och få sova gott på nätterna i trygghet med foder i rena fräscha boxar. Att hon har mat ute när hon blir hungrig, att hon har en Barolo som tar hand om henne när nått nytt ljud eller läskigt kommer. Att hon får vänja sig och lära sig bli häst.

Vi har en lång väg att gå, men skam den som ger sig. OCH jag vet att vi ska fixa de. Hon har ju redan funnit sig, vet att hon kan härja på Barolo och hänga i hans täcke (inte gillat av mig ) och busa med honom utan att han är elak mot henne. Hon vågar gå runt och nosa och lämna han i några meter och vet att han finns där i närheten. Desto mer man ser på henne så ser man att glädjen och självfärtroendet växer. Hon är liten och de får ta tid, för hon har viljan. Hon vet bara inte hur man beter sig :)

Hon kommer bli en älskad och underbar familjehäst när detta är klart.

Söta lillskruttan! Ska ta fina vinter bilder på dem till helgen, om snön finns kvar :S

Ibland behövs det inte mycket, så tänk en extra gång.

Hästens Bön 
Fodra och vattna mig väl 
Var vänlig mot mig
Ryck ej i tygeln eller tömmen
 Slå mig ej om jag inte förtjänar det 
Ge mig ej för tung last
 Sko mig väl
 Skydda mig om sommaren mot solhettan
 Skydda mig om vintern mot kalla betsel
 Och lägg täcket på min rygg 
Smek mig någon gång 
Jag bär dig, jag drar dig, 

jag lever endast för dig 
Du vet att jag ej kan tala om min nöd,
 men Gud skall belöna dig 
Till sist, då mina krafter tagit slut, tag mitt liv på minst plågsamma sätt


Har man skaffat djur så ska man ta hand om dem, även om de handlar om att följa dem till andra sidan.

Nu ska jag berätta om min lilla skrutta och varför jag köpte henne. Del 1

Det började med att jag läste i tidningen att 20st hästar omhändertagits i Sandviken, jag såg bilderna och man blir ju helt förstörd. Hur folk kan göra något sådant och låta de gå så himla långt innan någon reagerar. Här tror jag de va så att de åkte ut på kontroll oanmälda rutin kontroller utan att veta vad de skulle hitta. De fann 18 islandshästar, ett varmblod och ett kallblod. En flock gick ute ston och hingstar blandade och några stod inspikade i ett stall. De har fått mat och vatten, även om fodret var långt ifrån det bästa. När vetrinär kommit på plats så beslöt de att avliva 3st redan samma kväll och sedan återkomma dagen efter och ta hand och frakta iväg resten. 6st avlivades dagen efter och resterande fick lugnande och fraktades iväg. Där fick de en genomgång av vetrinär och även början till sin hovvård. Där efter fick de flytta till akuthem, en del hade aldrig varit ute, inte haft ens en grimma på sig. Så All heder till Marie och Jessika och de andra som slitit hårt för att få lite grund läggande rutin på det hela.

Första artikeln kan ni läsa här:

http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.4049356-sa-har-levde-hastarna

När jag läst om dessa så ringde jag min släkting i storvik för att höra med honom. Han ringde även till polisen och erbjöd sitt stall som akuthem.

Efter några veckor så kom de ut på en FB-grupp där jag är medlem att de skulle vara visning av de som fortfarande var i livet. Inge (mammas morbror) skulle dit så jag och mamma åkte till Storvik för att följa med. Han hade då redan vart och kollat på dem engång då ett av akuthemmen låg ca 1km från han. Vi åkte dit allihopa, träffade polisen och kikade runt. Fick info och papper från vetrinären. De fanns 3st hingstar och 3st ston alla i olika åldrar. Jag blev ju genast dödskär i de 2 minsta Blida och Katlina. Så söta och mysiga trots att de inte visste vad människor var för något. Kollade lite extriör och benställningar. Kollade på hur de rörde sig osv. Pratade m de personer som varit med och räddat dem. Sen hade man ett dygn på sig att lämna bud på den häst man ville ha. Jag funderade på de rätt länge, jag skulle ju inte ha någon mer häst än. Men efter att ha läst och sett så ville jag ju bara rädda en, så jag la ett skambud på Littla Blida. då hon var äldst och töltade runt i hagen och charmade alla. Tillförde även som ett CV och referenser, samt att polisen själva gjorde en koll.

Några dagar senare fick jag ett svar, där de stod att buden som blivit lagda på hästarna var för låga och att deras jurister inte godtog dem. Utan att de skulle läggas ut på hästnet för de priser som de blivit värderade av vetrinär + agria för. Då struntade jag i de, kände inte för att ens göra en dissuktion med dem. Gick in och kollade på hästnet vad de låg ute på och Blida låg ute för 10 000kr och Katlina för 5 000kr. Men de var jag inte villig att betala.

Så jag brydde mig inge mer, kollade in då och då på hästnet för att se om de tagits bort eller inte. De försvann inte så..

Sedan en dag ringde de från polisen igen och frågade om jag fortfarande var intresserad med mitt bud, då de inte hjälpt med annonserna på hästnet. De sa att vi var 2st på samma bud och fråga om jag ville höja. Jag höjde lite och sedan skulle de återkomma igen. Dagen efter ringde de och sa att jag fått henne och plötsligt var jag hästägare igen. De godtog budet och jag fick betala så skickade de papper och pass sedan fick jag hämta henne.

De finns många artiklar gällande hela denna historien på nätet.

http://arbetarbladet.se/nyheter/sandviken/1.4041504-inge-tanker-overklaga

Dessutom fick han för sig att han var frisk från sin sjukdom och vill nu ha tillbaka sina hästar som fortfarande lever. Då han själv inte tyckte de va så hemsk att han missat släppa ut dem och verka dem engång.

Ja, lycka till säger jag. Littla Blida kommer inte att lämna min gård igen.

           Littla Blida är den svarta född -10 och Katlina är född i år , så hon är 10mån.

Oj idag är de söndag och igår var de torsdag. Så j*****la fort har min helg gått. De har gått i ett sen jag hem kom i torsdags. Men så kul, nu är dom äntligen hemma. Mina 2st kärlekar, vilken snäll lill -skrutta som flyttat till Säter. De ska bli intressant att följa hennes utveckling. I morgon kommer de några nya bilder och hela händelsen.

Men nu står dom där i stallet och har de bra, idag har vi fixat en ny nattlampa och en ny lampa vid insläppet. Jag har även julpyntat stallet med hjälp av Karro. Dom har även lyx med rundball i hagen så dom kan mysa med, både äta och leka med som dom gjort. Idag fick dom gå ut tillsammans, jisses va roligt dom hade. Dom har tävlat mot varandra hela dagen. Lika glada och busiga båda två. Barolo är ju världens snällaste och fostrar lillan på bästa sätt :)

Nu sitter jag och kollar på julklapp till mig själv och hoppas tomten hör min önskan :)

Endast 4,5 skoldagar kvar :D